onsdag 14 maj 2008

mer morfin, fröken!

Idag har det varit en riktigt bra dag. Ett utmärkt seminarium följt av en väldigt positiv träff med min handledare som gav en massa beröm åt min uppsats. Snart är den klar. Så djävla skönt!

Både uppsatsen och seminariet fick mig att tänka på sjuksköterskorna. Min uppsats handlar om arbetarrörelsen på det tidiga 1900-talet och seminariet om folkrörelser i stort. Det är verkligen skillnad i synen på fackliga rörelser, alltså. Visserligen var sjuksköterskor vid början på 1900-talet förbjudna att strejka men ändå. Storstrejken 1909 var liksom en enorm konflikt. Frågan är om det ens vore möjligt med en sådan strejk idag.

Trollharen frågar sig om vården behövs, om det nu är så värdelösa yrken att de som arbetar inom den inte ska tjäna ordentligt med pengar. Det tycker jag är klockrent.

Det finns en bild av sjuksköterskor som någon slags Florence Nightningale-figurer som har som sitt livs kall att hjälpa de unga männen som kommer hem från fronten. Eller som blonda, kurviga bimbos balanserandes fat med droger (eller gift) som i Kill Bill. Kanske som visa gummor som ska kunna en massa saker och få betalt i fårhudar.

I själva verket är sjuksköterskor högutbildade, professionella människor. De arbetar hårt och gör ett jobb som är en grundpelare i samhället. Det spelar ingen roll om du är kommunist eller moderat, arbetare eller direktör; om du blir sjuk så behöver du vård och behöver du vård kommer större delen av den vården att utföras av en sjuksköterska.

Varför förtjänar inte dessa människor som dagligen räddar liv, gör liv mer drägligare, botar sjukdomar och lindrar smärta en ordentlig lön? Varför måste de gå ut i strejk och visa vad som skulle hända om de inte fanns - är inte det uppenbart?


---
Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer:

 

Copyright 2008 Anders Sjölander